Efter en god tvårätters middag bestämde min man sig för att ta en efterrätt. Friterad camembert som är en av våra (inte så nyttiga) favoriter. Jag mäktade inte med en efterrätt men ville gärna smaka. Efterrätten kom in, tre små bitar friterade camembert med tre små högar hjortron och en kula glass i mitten med friterad persilja på. Min man tyckte jag kunde ta en av de tre bitarna.
Frityren smakade bränt. Eftersom min man ibland brukar fritera camembert hemma så vet han vad han talar om. Antingen var det något i frityrsmeten... som smakade bränt annars var det frityroljan som skulle bytas ut.
Efter att ha ätit en halv del var (av tre delar) och ytterst lite av glassen påpekade vi våra åsikter för servitrisen som frågade om vi ville ha en ny. Vi svarade att det ville vi inte om det var samma olja/frityrsmet. Då skulle ju smaken bli lika ändå. Servitrisen gick då in för att kolla med köket. Efter ett tag återkom hon och sa att kocken hade smakat på efterrätten och inte alls tyckte att den smakade bränt. Jag påpekade då att vi som kunder tyckte det och inte hade någon större lust att betala för den efterrätten. Servitrisen konsulterade med sin chef och återkom med information om att vi bara behövde betala hälften. Jag ville gärna prata med chefen som kom efter en stund.
Han påstod att vi hade ätit upp varsin ost!!! och att det bara fanns en kvar på tallriken! Det fanns ju faktiskt en hel och två halvor kvar! Plus nästan all glass, hjortron och friterad persilja. Dessutom sa han att han hade smakat på osten och den inte alls hade smakat bränt.
Jag vet inte vad som var värst. Att ägaren inte lyssnade på oss kunder när vi berättade hur vi upplevde maten (märk väl: det var absolut inga fula ord eller höga röster) eller att han for med osanning om mängden av ost som var kvar.
Det var i alla fall droppen för min man som sa åt honom att vi ville ha notan och betala för hela efterrätten. Han påpekade också att detta var sista gången vi gick till Piazza di Spagna. Utan att säga ett ord vände ägaren på klacken och gick in i restaurangen. Servitrisen, som för övrigt var jättetrevlig, kom med notan där också efterrätten (99 kr) var med med sitt fulla pris. Efter att ha ätit en tvårätters inklusive en karaff husets vin så var det inte pengarna det var fråga om från vår del. Det var bemötandet från ägaren.
Ägaren struntar antagligen fullständigt i om jag och min man aldrig kommer att gå på Di Spagna. Men har han förstått konsekvenserna av sitt kantiga handlande? Vad ÄR konsekvensen?
Det finns något som heter ”mun till mun-metoden”. Gör du något bra får alla veta det. Gör du något som inte är bra får alla veta det också. Om jag börjar med mig själv: hur jag upplevde situationen kommer jag att basunera ut till mina vänner, i de sociala medier jag är med i och på jobbet till mina kollegor där många, liksom jag, bjuder ut kunder på representation. = Negativ reklam. Och det är det jag gör nu.
Piazza Di Spagna får klara sig utan oss som kunder.
1
Carolina W
