Det var en mulen torsdag i mars, jag hade köpt nya skor och ville ha en avlastande sula att lägga i skorna. Jag beger mig därför till Fotriktigt i Borås där jag hört att de har sulor och inlägg. Jag stiger in i butiken och möts av tre olika säljare som var och en granskar mig kritiskt och inte en enda av dem bemödar sig att säga hej. Jag ställer mig mitt i den lilla butiken och trevar förvirrat med blicken fram och tillbaka längs med raderna av skor på väggarna. För ovanlighetens skull så är jag faktiskt ute efter att få... hjälp av någon som jobbar i butiken, och försöker så tydligt jag kan att signalera med mitt beteende vad det är jag är ute efter. Hissen verkar inte gå ända upp hos säljarna, för i vad som känns som en evighet står jag och väntar på att bli erbjuden hjälp. Det börjar nästan bli genant innan en lång herre i yngre medelåldern vad som ser ut att vara högst motvilligt vänder sig mot mig och undrar och det är något speciellt jag söker. "Jag skulle vilja ha sulor till mina skor", säger jag. "Jaha", säger han, och tar fram en tanig liten skoformad platta i filt. "Jag hade tänkt med något lite mer dämpande typ geléaktigt - har ni det?" frågar jag försiktigt. Mannen i yngre medelåldern som kanske inte ska jobba med service egentligen tar fram ett andra alternativ, och vänder demonstrativt ryggen till under tiden jag placerar min fot på sulan. Jag talar om att jämförelsevis med den sulan jag tidigare haft så känns den inte alls lika bra. Mannen verkar stött, snudd på förolämpad över att jag inte verkar kunna anpassa mina personliga preferenser efter butikens utbud. Jag tolkar det som ren och skär hämnd när han smått hånfullt fnyser ur sig att mina nya Nike Air Force 1 ‘07 är alldeles för hårda, som om jag begått en dödssynd när jag köpt ett par helt vanliga sneakers på nätet istället för att köpa överprisade gympadojor i nån gräll färg i butiken han jobbar. Dessutom har jag köpt för små skor, får jag höra. Konstigt, tycker jag - jag har ju dem på mig i detta nu och enligt mig sitter de alleles lagom och är till och med på gränsen till att vara lite för stora. Jag blir hänvisad till en sportbutik en bit bort, de har nog vad jag söker tror mannen som jag vid det här laget konstaterat absolut inte borde jobba med service. Okej, tack då säger jag under tiden som jag lite moloket tar på mig mina nya Nike Air Force 1 ‘07 och undrar varför han inte gjorde sig besväret att ta fram och visa mig de andra sulorna jag såg fanns till försäljning. Jag samtidigt hör hur säljaren riktar uppmärksamheten mot en kollega och börjar prata över huvudet på mig. På vägen ut ur butiken så hör jag hur mannen som borde jobba i ett källararkiv nånstans snarare än i en butik vars främsta uppgift är att ge bra service till sina kunder sarkastiskt slänger ur sig en retorisk fråga i stil med “då har vi koll på läget va, tjejen?”. "Ja, då vet jag lite mer" säger jag och piper ur medans jag tänker för mig själv att hit går jag aldrig mer tillbaka.
På väg mot bussen så smiter jag in på Apoteket och hittar ett par gelésulor för 179 kr som visar sig vara helt perfekta.
Slutsats: till Fotriktigt kan man gå om man känner för att bli illa behandlad och otrevligt bemött, eller om man vill köpa överprisade gympadojor som inte ens är särskilt snygga. De påstår sig vara specialister, men jag fick bättre service och mer kunskapsorienterad hjälp på ett vanligt Apotek.