Sticky Fingers Bar & Grill

Om man nyss fyllt 18 år i Göteborg och vill gå ut på ett ställe ska man gå till sticky finges på torsdag, speciellt den sista torsdaen i månaden. Här är det riktgit röj och det är status att stå först i kön.

ett rockställe som faller alla i smaken. speciellt på lördagar när alla våningar är öppna och de spelar inte bara rockmusik.

Götets rockklubb #1! Ett jättedansgolv på ovanvåningen och ett par mindre nära intill. Minus för de brutala vakterna som inte alls verka så värst trevliga.

krog som är ett bra ställe och festa på om man är många med olika musik smak. Sticky Fingers är ett musikalbum av The Rolling Stones utgivet den 23 april 1971. Det här var det första albumet som släpptes på gruppens eget skivbolag Rolling Stones Records. Det var också det första där man kunde beskåda Rolling Stones nu välkända logga "tongue and lip" av John Pasche. Albumet klassas som ett av de absolut bästa album gruppen gjort. Det är också ett av deras mest framgångsrika album. Här börjar närvaron av gruppens nye andre-gitarrist... Visa mer Mick Taylor också märkas på allvar. Förutom de fem Stones-medlemmarna finns en hel del andra musiker med på albumet. Ian Stewart spelar piano i "Brown Sugar" och country-inspirerade "Dead Flowers". Även Nicky Hopkins, Billy Preston (båda klaviatur), Bobby Keys på saxofon, och gitarristen Ry Cooder (som spelar slide-gitarr på "Sister Morphine") medverkar. Sticky Fingers är ett av de mörkare albumen i Stones katalog, och mer än hälften av sångerna på skivan är relaterade till droger. Att albumet är präglat av mörkhet kan sägas bero på de två dödsfall (Brian Jones mystiska död och dödsfallet på Rolling Stones live-konsert i Altamont) som Stones varit inbladade i. Särskilt Keith Richards tog illa vid sig av detta och det färgade av sig på hans texter. "Brown Sugar" är antagligen den mest kända låten från skivan, och även en av de få låtar på albumet som har ett högre tempo. De andra låtarna är blues och country-inspirerade, lugnare låtar. "Can't You Hear Me Knocking" börjar som hårdrock, men går sedan in i ett långt latin-inspirerat jam. Den avslutande låten "Moonlight Mile" innehåller stråkar, något man kanske inte väntar sig av en Rolling Stones-låt. Omslaget, med ett par jeans på, gjordes av konstnären Andy Warhol. Personen som bär byxorna är någon av hans manliga modeller. Jeansens gylf var på originaltryckningarna av albumet ett riktigt blixtlås som gick att dra upp och ner.